Igår var en bra dag. Jobbade på som vanligt, fick en hamburgare av Simon och åt bullar. Åkte ner på stan med Ebba, köpte ingenting förutom en glass. Sen var jag med mina små mysisar innan jag tappade bort dom ganska fort, hade ingen fungerande telefon heller så dom var borta. Gick hem till Love med lite folk och hade det bra för att sedan gå ut själv, utan skor i en storm hem till Jonatan.

 

Nu har jag vaknat, är hungrig och det känns som att hela dagen är slut. Ska äta något innan min mage exploderar av hunger och sen är det säkert kväll igen så då ska jag väl hitta på något. Ett onödigt inlägg om min ointressanta vardag, tack och bock!

Jag och Mira igår

Idag är jag less! Hoppas dagen blir bra ändå. Hej! 

Detta är vad min dag har bestått av. Jobb och bullbak. Återigen en väldigt anstängande dag på jobbet hehe. Men vill ni höra det sjukaste, vi valde att stanna kvar en timme på jobbet efter att vi hade fått tillstånd att gå, hur nolifer är inte det? 

 

Åkte in till stan sen och träffade Maja, hon följde med mig på donken så jag fick äta sen blev vi kvar där som en och annan lodis. Åkte hem och insåg att jag var hemma själv, wohoo fest! Nej, istället kom Olivia och vi bakade bullar. Varför ska man alltid göra något ätbart när man är med någon? Antingen åker man och fika eller äter. Och har man inte pengar är man hemma och bakar eller lagar mat, eller bara äter något. Fetto. Sen cyklade vi iaf till våra vänner och kollade på fotboll, kunde inte vara mer ointresserad.

Dom senaste dagarna har jag varit näst intill dödssjuk. Men istället för att ha legat hemma och tyckt synd om mig själv har jag knaprat några värktabletter, dränkt mig i smink, klistrat på ett litet leende och dragit iväg mig till jobbet. Som tur är så har jag haft väldigt korta och oansträngande dagar som har gjort det möjligt för mig att överleva, hehe. Nu mår jag bra igen och kan börja leva. 

Godmorgon, godmiddag, godkväll! Första dagen på jobbet (haha lol vad jag låter vuxen nu) är avklarad och jag är nöööjd. Vet dock inte om man kan kalla det så mycket för en jobbdag då vi bara fick lite information, fika och fick leka. Men om arbetsdagar ser ut så här ser jag fram att ge mig ut i arbetslivet i framtiden. Åkte på administartion som antaligen kan vara det tråkigaste man kan göra denna vecka, men vafan, måste tänka pengar $$$$, dessutom fick jag bra arbetskamrater. 

Efter informationsmötet åkte jag till Ebba, gjorde i ordning lunch och skrev ut närmare 50 stycken bilder på oss själva. Aningen ego bara. Sedan drog vi ner på dollarstore och kupan för att investera billiga saker och visst hittade jag mig ett linne för 5 kr, hehe. 


Så himla ful bild egentligen, kompenserar den med en från min båttur i fredags. 

Hade en bra midsommar med massa mat, lekar, båtåkande och en fin utgång. Imorgon börjar jag jobba och resten av Östersund åker på Peace & Love och tittar på Rihanna, livet är väl för fint. Men det är ingen idé att gråta över det, utan jag ska försöka ha kul här hemma också. He-he. 

Tänkte börja detta inlägg med nåt i stil med "Åh vad lycklig jag är!" men insåg att det skulle tyda på ganska stora humörsvängningar, haha. Antar att vädret avgör rätt så mycket ändå. Idag har det ju varit strålande sol och varmt ute. 

Jag har solat med Julia och suttit på Pause i timmar. Det är väldigt många som har sagt något i stil med "Nä men vad ovanligt!". Är vi verkligen där så ofta, hehe? 

En annan sak jag fick höra väldigt mycket häromdagen var "Vadå, har du aldrig sett en räv förut?", när jag var överlycklig för att jag hade sett en räv för första gången i mitt liv.. 


Här är mina ben, lol. 

Jag vet att det är sommarlov och alla ska springa runt och vara så lyckliga. Varför kan inte jag springa runt och vara lycklig? Jag är inne i världens depp-period. Har kollat igenom en säsong av Revenge på två dagar och längtar tills på måndag då jag börjar jobba. Det regnar ute och jag har lyssnat igenom Biebers nya album. Skrev en to-do-list igår men har inte gjort nåt av det idag.

Jag vill så mycket som jag aldrig kommer kunna göra, speciellt inte nu när jag är så bunden. Önskar också att någon förstod exakt vad jag menar och exakt vad jag vill. Men att jag inte ens själv förstår gör ju inte saken lättare. Har byggt upp ett önskeliv som kräver så mycket från mig själv att det inte kommer bli bra. Jag måste lära mig att nöja mig med det jag har. Men istället för att ta tag i saker och ting så har jag stängt av allt och bestämt mig för att inte göra någonting.